Judiska högtider

Inom judendomen firas och helgas otroligt många olika högtider och traditioner, somliga viktigare än andra. För en utomstående som enbart observerar religionen kan det dock vara problematiskt att lista de allra viktigaste, utan att lämna bort något väsentligt. Jag har i alla fall gjort ett tappert försökt att kort sammanfatta de högtider som jag anser vara A och O i den tidlösa religionen som vi känner till som judendomen.

Jom Kippur
Den viktigaste högtiden för de troende inom judendomen är Jom Kippur. Försoningsdagen, som den kallas, är en helg som infaller tio dagar efter det judiska nyåret. De tio första dagarna kallas för Rosh Hashana och är också en viktig del av de judiska högtiderna. Kulmen av Rosh Hashana är trots det ändå Jom Kippur och jag har därför valt att fokusera på de detta.

Under Jom Kippur fastar man, ber böner, samlas till gudstjänster och ber alla människor, främst sina nära och kära, om förlåtelse. Man tänker tillbaka på året som gått, reflekterar över sina fel och misstag och lovar samtidigt Gud att försöka bli en bättre människa och leva efter Hans ord. Man förväntas bära en vit skrud samt kippa, försonas med sin familj och sina vänner och även tända ljus för de döda.

Som tidigare nämts fastar man under Jom Kippur, man varken äter eller dricker. Fastan börjar från solnedgången från dagen innan Jom Kippur och räcker  25 timmar. Under fastan får man inte heller sminka sig, bada, använda deodorant, ha på sig läderskor eller uppleva sexuellt umgänge. När fastan är över serveras havregröt och Chimbubröd och man blåser även i ett vädurhorn (shofar), vars uppgift är att väcka människors eftertanke.

Jom Kippur anses vara speciellt viktig på grund av helgens budskap. Helgen för samman människor som kanske glidit isär, den påminner människorna om Guds vilja och hur Han vill att man ska leva. Försoningsdagen är alltså precis rätt namn, eftersom man under Jom Kippur både försonas med sina nära och kära men främst med Gud.

Shabbat
Den judiska vilodagen, shabbaten, infaller varje vecka och på grund av dess kontinuella firande räknas Shabbaten som judendomens näst viktigaste högtid efter Jom Kippur. Shabatten finns till för att påminna judarna att de är ett fritt folk, inte slavar. Under shabbaten är det också viktigt att låta den gudomliga dimensionen av religionens natur komma fram.

Shabbaten firas från solnedgången på fredag kväll tills "tre stjärnor" syns på himlen på lördag kväll. Eftersom Shabbaten anses vara den judiska vilodagen får inget arbete utföras under högtiden. Hurdant arbete och handlingar under Shabbaten som får utföras har med tiden mildrats och är inte lika strängt som förut.

Shabbaten inleds genom att en närvarande kvinna, t.ex. hustrun i en familj, tänder ljus och läser en välsignelse för de andra närvarande (se YouTube videon nedan). Finns ingen kvinna utförs ritualen av en man. Efteråt välsignar fadern i en familj barnen och läser samtidigt den aronitiska välsignelsen. Under kvällen (fredagen) äter man också en liten festmåltid som inleds med kiddusch, ett helgande av Shabbat, genom att man läser välsignelser över vinet, det särskilda sabbatsbrödet (challah) samt själva Shabbat. På lördagsmorgonen medverkar de flesta i en gudstjänt, som anses vara veckans viktigaste. Under gudstjänsten läser man veckans parasha (ett avsnitt ut Torah) och också haftarah (profettext)

 

Shabbaten avslutas med en ceromoni som går under namnet Havdala. Under Havdala hälls en bägare med vitt vin upp och man tänder även på ett ljusarrangemang med minst två sammanflätade ljus. Man läser också en text som markerar gränsen mellan den övriga veckan och Shabbatens helighet, man påminner alltså att Shabbaten är heligare än den övriga vardagen. Mot slutet av ceremonin skickas en dosa med väldoftande ryddor runt bland de samlade som efteråt räcker upp händerna och låter havdalahljuset reflekteras på sina naglar. Slutligen dricker man ur vinbägaren och avslutar ceremonin genom att sjunga sångerna Elijahu Hanavi (handlar om profeten Elias) och Shavuah Tov (talar om "en god vecka").

Judendomen skiljer sig märkbart ifrån kristendomen om man ser på hur viktig vilodagen anses vara. På söndagar brukar troende kristna ofta besöka kyrkan men för de troende judarna handlar vilodagen om mycket mer än så. Shabbaten finns till för att föra samman familjer och samfund och ska påminna judarna om de svåra förhållandena deras förfäder överlevt. Shabbaten handlar således om att hedra judarnas historia och påminna dem om det liv de inte varit tvungna att gå till mötes.

Jag har bifogat en video från YouTube som tar upp de olika välsignelserna som sägs under Shabbaten. Tycker den på ett lättsamt vis tar upp de viktigaste välsignelserna och ger ändå en ny bild av Shabbaten än vad jag i alla fall hade från tidigare. Videon är på engelska men man hänger trots det lätt med i svängarna.

Pesach 

Pesach, även kallat den judiska påsken, firas till minne av uttåget ur Egypten. Pesach räknas till en av judendomens viktigaste högtider just på grund av dess historiska betydelse för judarna. Namnet Pesach (hebreiska) betyder "passera förbi" och det hela syftar på händelsen i Egypten då Gud meddelar Moses att han kommer döda den förstfödde sonen i alla egyptiska hem, förutom i de hushåll där man hade smort in dörrarna med blod från ett lammoffer. På detta vis överlevde judiska gossebarn, eftersom Gud "passerade" dessa hus. "Passover" är det välanvända engelska namnet, som Pesach ofta numera kallas.

Pesach firas samma dag varje år, den 15 Nisan enligt den judiska kalendern. Man inleder Pesach vid den första fullmånen efter vårdagjämningen (ofta i april) och firar sedan sju dagar i Islaer och åtta dagar av de judar som befinner sig utanför diasporan (åtta dagar är alltså vanligast). Anledningen till denna uppdelning är att man var tvungen att snabbt ge sig av från slaveriet i Egypten och hann således inte jäsa det bröd man enligt tradition äter under Pesach. Till följd av detta brukar man kalla Pesach för det osyrade brödets högtid och så äter man också osyrat bröd.

 

Under de två första kvällarna under Pesach (endast den första i Israel) har man olika seder, man äter t.ex. en rituell Pesach-måltid i hemmet. Inledningen till måltiden fungerar som en pedagogisk lektion för barnen. Samtidigt äter man olika små rätter som t.ex. charoset (blandning mellan malda nötter, äpplen och kryddor), för att symbolisera murbruket som använder för bygget av städer i Egypten och olika bittra örter för att symbolisera de bittra tårar som judarna spillde under slaveriet i Egypten på 1300-talet f.Kr. Under kvällarna när man redan ätit läser man berättelser kopplade till Pesach ur en bok som kallas Haggada, vilket betyder "berättelse".

Pesach uppmärksammar alltså judarnas rötter och ska få dagens troende att tänka tillbaka på sina förfäder och de svårigheter de varit tvungna att genomgå och övervinna. Pesach handlar alltså om att respektera judarnas historia och förflutna och samtidigt, som de flesta högtider, samla människorna till en gemenskap.

Chanukka

Chanukka firas under åtta dagar, från 25 kislev till 3 eller 4 tebet. Detta betyder vid tiden för nymåne i november-december. Chanukka brukar kallas för ljusets fest och ibland för invigningsfest - och många icke-judar brukar uppfatta Chanukka som judarnas jul.

Chanukka firas till minne Judas Mackabeus återinvigning av Jerusalems tempel (år 164 f.Kr.) efter att maccabéerna  återerövrats och befriats från de seleukidiska härskarna som tidigare tagit templet ifrån dem. Enligt historien och traditionen fanns det tillräckligt med olja i templets lampor för att endast räcka en dag men Herren ordnade så oljan trots det räckte i åtta dagar, så att man sedan kunde få fram mer.

På grund av denna tradition varar alltså Chanukka åtta dagar och under varje dag tänds ljus för att helga detta minne. Under första dagen tänd ett ljus, under andra två och på liknande vis fortsätter man fram tills den åttonde dagen. Ljusen som tänds finns på en ljusstake vid namn menora, som har åtta eller nio platser för ljus. Har menoran en nionde plats är det nionde ljusets uppgift att tända på de åtta andra, alltså räknas de inte som "de heliga" ljusen.

Jag har åter igen bifogat en video från Youtube som kort och koncist förklarar varför Chanukka firas, hur man ska placera och tända ljusen i menoran och vilka välsignelser som samtidigt ska sägas. Videon är på engelska men borde vara lätt att förstå.

Dessa åtta dagar under Chanukka är trots det inte helgdagar på samma vis som t.ex. Shabbat (man fastar t.ex. inte), utan räknas mera som en utdragen fest kännetecknande för den judiska tron. Senare har traditionen om presentutbyte under dessa åtta dagar kommit med in i bilden, vilket är orsaken till att många anser att Chanukka räknas som judarnas jul.

 

Judendomen har, som jag tidigare nämnt, otroligt många viktiga högtider och medföljande traditioner.  De flesta är också ofta svåra att kort sammanfatta, så jag valde alltså att koncentrera mig på de högtider jag personligen tycker är viktiga att i alla fall kort känna till. När jag nu personligen försökt ta reda på mer om judendomen och dess högtider anser jag att det är väldigt konstigt att vi faktiskt vet så lite som vi ofta gör om denna mångfacetterade religion. Judendomen är en verkligt djup religion som uppmärksammar dess historia och samhörighet mellan människor på ett sätt som jag själv anser att t.ex. kristendomen kanske inte gör. Judendomen är en särart och något unikt, som borde uppmärksammas mycket, mycket mer än vad den gör idag, både i skolan men också ute i dagens samhället.

Religionens ursprung

I alla kända kulturer genom tidens gång hittar vi spår av någon form av religion, religiositet eller liknande tankegångar. Människor har dyrkat gudar och gudomligheter under både historisk och förhistorisk tid men ingen vet precis när människan börjat föreställa sig andliga väsen och än mindre, börja dyrka och be till dem.

Edward Taylor (1832-1917), en engelska antropolog, menade att religionen uppstod då människor började fundera kring sina drömmar och skillnaden mellan levande och döda ting. Han pratade om en grundläggande tro på andliga väsen, även kallat animism, som sedan utvecklades till den religion vi har idag. Utgår man från Taylors teori kan man nästan säga att religion funnit sedan den utvecklade människan, eftersom det var då vi började drömma.

Bortser man från Edward Taylors teori brukar man prata om två andra, möjliga teorier: Endera "kom" religionen sakta till människan eller så var den en medfödd benägenhet. Personligen tror jag att religion blev en del av det vardagliga livet och sedan fördes vidare från generation till generation. Förr, när vetenskapen inte var så långt gången, behövde man en övernaturlig makt att svara på de frågor vi själva inte kunde besvara. Religionen vävdes således in i vår kultur och finns med oss än idag. Även om religionen inte vore en del av det vardagliga livet och kulturen skulle nog religionen ändå finnas kvar, eftersom vi trots våra stora framsteg inom vetenskapen ännu har många obesvarade frågor, t.ex. vad som händer efter döden.

Trots mina egna åsikter finns det de som tror att religion är en biologisk benägenhet, på samma vis som vi känner driv efter mat och sex. Att det på så vis är inprogrammerat i våra gener och i hela den mänskliga naturen. Det är svårt att bedöma vilken som är mera rätt än den anda, eftersom det är svårt att tänka tillbaka och få svar på när man själv lärde sig om religion eller upplevde religiösa upplevelser för första gången. Det är alltså så gott som omöjligt att svara på om religion är inlärt eller medfött. Om man trots allt pratar om religion som ett medfött ting, så måste man ställa sig kritisk till den allt mera minskande religiositeten vi har idag. Har vår allt mer komplexa utbildning lett till kritiskt tänkande eller håller religionen som biologisk benägenhet på att sakta försvinna?

Religiösa samfund och deras traditioner svarar på religionens uppkomst på andra sätt. Kristendomen t.ex. säger att Gud fanns innan universum (han skapade ju världen) men religionen uppstod egentligen först i och med syndafallet. Innan denna händelse levde Eva och Adam i balans med Gud, men efter detta svek har Gud alltid varit över den vanliga människan. De olika religionerna har många olika svar på hur religionen uppstått men kristendomen och judendomen har i princip samma tanke kring ämnet.

Religionsvetenskapen, å andra sidan, säger med hjälp av evolutionsteorin att människans utveckling, också den kulturella, har skett relativt snabbt och alltid åt det bättre hållet. De säger alltså att religionen har uppstått i samband med en positiv utveckling, helt i motsatt till det som kristendomen förespråkar. Religionsvetenskapen menar att vi fått religionen i samma veva som människorna civiliserades och skapade samhällen, religionen var helt enkelt en följd till detta.

Vad man än anser om religionens uppkomst kan man inte förneka den påverkan den haft på människan, hennes samhälle och kultur. Religionen har spelat en stor roll i både uppbyggnaden och nedrivningen av vår värld och kommer fortsätta göra det många år framåt.Ett liv utan magi är inget liv, brukar man säga - vilket är sant. Visst skulle vardagen vara väldigt grå om vi inte kunde reflektera över saker som t.ex. vad som händer efter döden. Människan behöver något att ty sig till i svåra stunder och religionen har tagit väl hand om denna uppgift.